tisdag 31 mars 2009

Det liksom klumpar ihop sig.











Livet är konstigt ibland. Först händer ingenting och sen händer ingenting och ingenting. Och så plötsligt händer allt på en gång! För en s.k. urmoder är det svårt att hänga med tycker jag. Inom en vecka så kommer det nya barn, döttrar gifter sig, barnbarn har blivit så stora att dom mönstrar och lammungar föds! Här gäller det att hänga med i svängarna!

Själv står man bredvid och tittar på och njuter när alla mår bra.


Håhå jaja, och sen går man till vedbacken och klyver några granklabbar. Och livet lunkar vidare.



söndag 22 mars 2009

Jag ska be att få presentera....





Jag ber att få presentera Kajsa Manskog, ca 12 timmar gammal när bilden togs.
Kajsa Manskog föddes den 22 mars kl. 00.35(tror jag), vägde 3440 gram och var 50 cm lång. Hon har långa fingrar och långa tår precis som sin mamma, och har mycket mer hår än det ser ut på bilden säger hennes föräldrar som är de enda som ännu så länge har sett henne live. Hon har en stark och ljudlig stämma som hon använder vid behov. Jag längtar efter att få se och hålla henne förstås, men måste vänta tills de kommer hem för det är besöksförbud på BB.


Mormor och morfar är mycket stolta, konstigt det där, det är ju inte vi som har gjort henne.


Det finns dagar i livet som det är guldglans på. Det här är en sån dag, precis som alla andra barnbarnsfödelser, och jag har varit med om några stycken vid det här laget. Men lite extra börjar det kännas för varje nu, för vi inser ju att det inte kommer att bli så himla många gånger till som man får barnbarn.

Välkommen till världen, lilla Kajsa!

onsdag 18 mars 2009

Kan det vara våren?



Om solen lyser och man tar bort presenningen som varit bunden över trädgårdsmöblerna, om man sitter ute och dricker kaffe och traktorn har behagat vakna till liv, om yngsta barnbarnet tar över traktortrafiken från morfar, då är nog våren på väg trots allt.

söndag 15 mars 2009

Man lär sig nya saker hela tiden

I går var jag i Göteborg på födelsedagskalas. Det var ett riktigt roligt överraskningskalas för en nybliven pensionär ; närmare bestämt Åsnemamman.

Där fanns flera stycken trevliga människor och tillsammans delgav vi varandra av vår livsvisdom. Jag lärde mig många nya användbara uttryck, och det bästa var nog detta:

Om du har behov av att säga om någon att den inte är riktigt klok, eller riktigt navlad eller inte ha alla hästar i stallet, eller något annat utnött uttryck, så kan du använda detta: Han är
Feset vurpen.
Det ska sägas på västgötska annars blir det inte bra. Pröva och säg det några gånger så märker du hur bra det känns i munnen.
Den, han ä la feset vurpen!
Tack, Eva från Götene för denna nya lärdom!

fredag 13 mars 2009

Vänner som sviker.

Här är Pettersson. Pettersson var förr i tiden en av mina bästa vänner. Å, vad vi hade roligt! Vi dansade hambo och köraschottis och mazurka. Vi hoppade längdhopp och sprang 60 meter på löparbanan på Örby idrottsplats. Vi skuttade runt i livet tillsammans och hade allmänt trevligt. Men nu! Pettersson är en svikare! Aldrig mera tänker han ställa upp på köraschottis på midsommar! Aldrig ett längdhopp till i hela livet! Nej, han tjurar och vresar och är allmänt jävlig.

Och här är Andersson. Ingen ska komma och tro att han är bättre på nåt vis. Nähä då, han jävlas lika mycket han. Och ibland verkar det som om dom har gaddat ihop sig och illpinas samtidigt dom små liven.


Men idag har jag i alla fall haft inne dom för översyn. Resultatet blev som väntat. Totalt fördömande. Inget att göra åt. Dom kommer inte att bättra sig. Så det blir att ignorera dom djävlarna och låtsas att dom inte finns. Det finns så mycket trevligheter i livet och jag har så många vänner ändå så jag behöver inte bry mig om de här svikarna. Nä, från och med nu så ger jag högaktningsfullt fasiken i er och lever på ändå och har roligt och bär ved och eldar i skogen. Och jag tänker visst inte avstå från att gå i skogen och plocka svamp i sommar! Bara så att ni vet det, Andersson och Pettersson! Jag har morfars gamla skogskäpp att ta till! Ni ska inte kunna hindra mig! Så det så!


söndag 8 mars 2009

Könsroller

Jaha, så sitter jag då här med mitt sticke på Kvinnodagen och funderar över könsroller. Stickning - ett begrepp som inte står särskilt högt i rang i vår patriarkala värld. Stickning är för gamla tanter för att dom ska ha nåt att sysselsätta sig med medan karlarna utför alla sina stordåd och genomför en massa projekt! Nu vet ju jag att det finns stickande karlar här och där i världen. Men då!! Då är det genast Kooonstverk som produceras. Jajamensan.
Tänk hur många lagade strumpor och stickade mössor och varma goa tröjor som mänskligheten har begåvats med tack vare flitiga kvinnofingrar!
Men det finns faktiskt en karl som jag känner som vågar bryta könsmönstren när det gäller stickning, och det är min svärson. Han kan bara sticka rätstickning, men med tungan rätt i mun och stor koncentration har han nu faktiskt stickat färdigt en hel massa rutor som ska sys ihop till en filt som blivande babyn ska ha. Och tänk att jag är så stolt över honom. Inte så mycket för att han kan sticka, utan för att han har modet att gå sin väg och vara med att bryta könsmönster. Heja Anders! Jag ser fram emot den dagen när ungen är ute och ligger på din fina gråa filt.

tisdag 3 mars 2009

Vilken rolig dag!





Hur roligt kan det vara på en skala att städa i köksskåp? För mig var det 10 poäng på en skala 1-10 idag. Hur kan sådant vara möjligt? Jo det kan det om man inte städar sina egna skåp. Själv var jag hos självaste tjockisen och hjälpte henne. Hon hade fått för sig att man inte kan föda barn om man har ostädat i köksskåpen och själv har hon ju en mage som är i vägen för sådana eskapader. Så jag kom, såg, städade av hjärtans lust och segrade till slut över utgångna mjölpaketer och gamla drickaflaskor. Och så pratade vi och pratade förstås.


Jaha, sen var det dags att bädda vaggan som vi hade med oss. Gissa om det var roligt?


Efter en mumsig kycklingsallad var det dags att ge sig av ner till stan. Lina skulle till frissan så jag hade en alldeles egen shoppingstund och stapplade runt mellan akademibokhandeln, HM, Åhlens och kafé Orion. I skyltfönstret till en herrekiperingsaffär stod en skyltdocka med en HerrPippitröja på sig. Jag var ju tvungen att gå in och kolla på priset. Håll i er nu: Den kostade 1299 kronor! Och då var det ändå ingen snodd på! Och garnet var ett schlervigt killa och sticks-garn! Detta är dagens sanning!


Sen var det dags att bege sig hem och inmundiga varsin semla.

Gissa tre gånger om det var en rolig dag! Men bena, aj aj aj, dom rackarns bena! Dom hade inte lika roligt.