söndag 9 augusti 2009

Jag vann!!



Klart som korvspad att jag vann Sjuhäradsradions dasstävling. Hade jag nu varit något lite bättre på den här apparaten, så hade jag länkat till deras sida när intervjun görs. Nu är det inte mycket att göra åt, men jag tycker att bilden på fröknarna Maja och Fanny provsittandes inte går av för hackor den heller. Att sedan lilla fröken Majas bajs inte alls hamnade på detta vackra dass, utan på golvet i vardagsrummet är ju en helt annan historia....

För övrigt har jag hittat en ny och inte alldeles fördelaktig sida hos mig själv. Ja, den brukar dyka upp varje år i svamptider, men i år har det blivit värre än vanligt. Det är en av de sju dödssynderna som gör sig påmind, nämligen girighet. Det spelar ingen roll hur många liter kantareller man hittar, mycket vill ha mer. Jag börjar förstå mig på dom där rika människorna som aldrig blir nöjda utan bara vill ha mer och mer. Och inte unnar man någon annan någon del av detta! Häromdagen var vi ute i skogen för att plocka. Vi hittade massor!! När båda våra korgar var överfulla så såg vi ändå hur himla mycket mer det var kvar att hämta. Då hade vi bara betat av knappt hälften av våra ställen. Vi beslöt oss för att gå hem med våra överfulla korgar och hämta resten nästa dag. Men då hade någon annan varit där! Jag tål inte att andra hittar mina ställen. Jag menar, kantareller är ju läckert, men det är inte där skon klämmer ändå, utan det är det där att hitta dem som är speciellt. Och plocka dem så att ingen annan ska få dem!!

Men när svampperioden är slut så ska jag bli en generös person igen, som jag tror att jag brukar vara annars. Det blir nån gång i oktober...

5 kommentarer:

Fru Decibel sa...

Jag hittar aldrig några kantareller.Skulle jag hitta några, så är det säkert någon giftskivling som har klätt ut sig. Förresten sitter de för långt ner.
Vad gör du med alla kantarellerna?

Fru Decibel sa...

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1882117&BroadcastDate=&IsBlock=

......

Långa Skuggan sa...

Fryser dom och har dom till en massa olika saker. Och så ger jag bort till avkommorna. Skulle nog kunna bjuda på en liten kantarellomelett till Fru Decibel också

Fru Decibel sa...

Jaja. Jag säger ingenting så har jag ingenting sagt, sum di sa i Schwänljonga. Det kanske betyder "Det blir la väl".

Skogsviola sa...

Viss generositet med kantarellerna har du ju dock visat! Detta enl. min egen erfarenhet, Tack!!