Åh, älskade Örbyskolan!

I går var det bokkalas på Örbyskolan. Ja, dvs i Örbyhallen, eftersom man inte behagade bygga någon aula när det storslagna F-9 projektet drog igång. Det har inneburit fruktansvärt mycket jobb med scenriggning och ljussättning när skolan ska ha storsamlingar och föreställningar av olika slag. Och det har man ofta! Och man har högklassiga föreställningar det kan jag tala om!



I går var det alltså dags igen för det årliga bokkalaset, och fastän jag känner att skolans värld blir alltmer avlägsen för mig för varje månad som går, så var det ju inget evenemang som jag för allt i världen ville missa. Och jag blev inte besviken!



Jag fick uppleva ett fantastiskt engagemang från lärarna, underbara elever från alla åldrar som bjöd på sig själva i sång, musik, dans och inte minst en fenomenal mannekänguppvisning av niorna. Massor med arbete hade de alla lagt ner för att det skulle bli bra, och inte minst publiken var underbar när man uppmuntrade och applåderade allt som rörde sig.



Temat i år var serier och eleverna hade röstat fram bästa serien. Inte särskilt förvånande kanske att gamle Kalle Anka drog flest röster. Han håller ännu tydligen

Detektiverna Dupont & Dupont var konfrencierer( stavade jag rätt nu?) med stor bravur och Från Tintins värld fick vi träffa ytterligare figurer.

Tack alla för att jag fick vara med! Jag hoppas att Annika och Peo som har slitit mest njuter idag av att allt gick bra.

När hela föreställningen var slut var man varm inne i själen! Man talar om att man ska ha frihet att välja skola och det är det många som gör också. Hur någon människa med fullt förstånd kan välja bort att ha sina barn på Örbyskolan och skicka dem till andra skolor, det har jag mycket svårt att förstå. Heja Örbyskolan!! Ni är bäst!! Och ni som är kommunens beslutsfattare, låt bli att rasera skolorna! Vi har inte råd med det. Räcker inte pengarna? Höj skatten! Visa att ni är kompetenta att fatta kloka beslut! Det hjälper inte att det blir bättre sen för de elever som är i skolan nu. Deras liv går inte i repris!



Jaha, efter denna härliga upplevelse gav jag mig cyklandes av till vårt kära Stenbäcken. Därifrån tog vi bilen till Galtasjön och årets första dopp. Brrrr... Men skönt. Vi tyckte att vi såg våra storlommar på långt håll. Men det kanske var ett önsketänkande.



Kvällen innebar grillning med våra nya trevliga grannar. SOMMARN ÄR HÄR!