Nu ska jag berätta om min nyaste hobby: Jag stickar raggsockar(eller heter det raggsockor?) . Det är minsann en mycket komplicerad sysselsättning. Utmaningarna börjar redan när man lägger upp maskorna. Överallt slingrar det sig en massa stickor och trådar och maskor utan ordning. Det är som en ormgrop full med småorm eller som en maskburk full med - gissa vad? eller som en skolkass. Helt utan styrsel alltså! Och när man väl har fått något så när ordning på detta, så börjar problemen med tappade maskor på skaftet. Man ska ju sticka resår där, och om man tappar en maska så kan man bara glömma att repa upp till det tappade stället. Det är omöjligt! Nä, då får man fuska och hämta den där maskan på något sinnrikt sätt så att det inte syns alltför mycket. Annars är det där att sticka skaftet en ganska lugn period i raggsocksstickarens liv. Värre blir det när man kommer till hälen!!
Då sätts man verkligen på prov! Det blir till att sticka framåt och bakåt och hit och dit och öka och minska och dubbla och jag vet inte allt! Det som sedan händer är återigen en ganska vilsam period. Bara att sticka på! Ibland tycker man det är så skönt med själva fotperioden att man glömmer att det ska minskas för tårna. Då blir sockan lagom till alla med mycket stora fötter. I min familj finns det som tur är ett par stycken som har begåvats med det så de sockarna blir till de storfotade. Jaha, men sen då? När pillet vid tårna är färdigt och man faktiskt har lyckats med att göra färdigt en hel raggsocka? Då kommer den verkliga utmaningen. Man ska göra en till som ser ungefär likadan ut som den första och som förhoppningsvis blir åtminstone ungefär lika stor!
Men när man har lyckats med det, då inträder den totala triumfen! Och jag tänker att alla alla i min familj ska få raggsockar i julklapp!!
(Puh, Pippitröjorna är ju inte klara än...)
