Häromveckan var jag hos yngsta dottern och hennes sambo, hälsade på och sov över. Det blev en gemytlig morgon med en massa god och närande mat framdukad på frukostbordet. Bråttom hade vi inte, mysljusen var tända och allt var behagligt och trivsamt. Dottern förklarade att de ofta börjar dagen med "långfrukostar" med mycket mat nyttig mat och lite lagom morgonprat.
Det där med långfrukost är en bra idé. Det måste vi införa, gubben och jag, tänkte jag. Så jag gav order om hur nästa frukost skulle se ut hemma: Havregrynsgröt förstås med mjölk, juice, kokta ägg, rostat bröd med apelsinmarmelad och så te och/eller kaffe. Jaha, jag brukar ju få det som jag vill ha det så apelsinmarmeladen inköptes, brödrosten åkte fram, mysljuset tändes och köksbordet blev fullt.
Ja, det blev en god och närande frukost, men sen kom vi till det är att vi skulle prata morgonpratet också, och där tog det liksom stopp. Där sitter vi mitt emot varandra, det gamla paret sen 45 år, tittar på varann och vet inte vad vi ska prata om!!
Lite kyligt väder idag, sa gubben. Men det blir nog bättre längre fram sa jag. Och sen var det dags att ta hand om disken...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Jag framhärdar i kravet på att en kvinna behöver flera män. En man kan inte tillgodose en begåvad och alert kvinnas alla behov. Vi behöver en som kan snickra och dona och fixa; en som kan föra intellektuella och spirituella samtal på kvinnans nivå; en som gärna dansar och är intresserad av att motionera tillsammans med kvinnan och sedan ev. en som är en baddare på en annan sak, om det skulle slumpa sig så att ingen av de andra klarar av det.
Tur att det finns väninnor....till en del saker i alla fall.
Hur gör ni när ni äter middag? För det händer väl att ni är ensamma då också?
Jag kan se er där; mamma och pappa! Vist är det skönt att veta att ni älskar just varandra med eller utan morgonprat.
Kramisar äldsta dottern
Tips ur min vardag: http://kattarsis.blogg.se/2008/january/dagens-middagskonversation.html och http://kattarsis.blogg.se/2008/january/dagens-middagskonversation2008-01-26-1.html
Fru Decibel: Fast det var inte bara gubbens tillkortakommande..
Skogsviola: Fast grejen var att det liksom var bestämt hur det skulle vara. Det skulle pratas! Och då tog det stopp vet du.
Åsna: Jag tror nog inte att jag hade så mycket konversationsinspiration(Kolla ordet! Det passar till hänga gubben!) att hämta där heller
På sätt och vis tycker jag det är skönt att inte behöva prata så mycket hemma med gubben. Jag pratar nog ändå och efter 45 år så är jag rätt beredd på vad han ska säga!
Kunde ni inte läsa tidningen? Om tanken var att ha långfrukost à la Furulundsgatan så borde väl du om någon förstå att pratandet gör sig bäst senare under dagen...
Kram
/ Lina
Hmm. Tänkte inte på det....
Skicka en kommentar