Nu tänkte jag att man kanske kunde ha lite nytta av sitt bloggande. Det är så här att jag har en kompis som kom till mig nån gång i våras och frågade om jag kunde texten på en gammal visa som heter "Vårtevisan". Javisst sa jag och tänkte börja sjunga. Det visade sig att jag hade glömt hela visan utom sista raden i sista versen: För vårtekattan hade fått ungar.
Dock, det är märkligt hur våra hjärnor är skapta. Jag tänkte inte så mycket mer på det där, men på något sätt fortsatte dom små grå att jobba med frågan utan att jag visste om det själv. Under hela sommaren har det nämligen dykt upp ett ord eller en versrad då och då från den där fåniga gamla visan, och allt eftersom så skrev jag ju ner det förstås. Nu fattas det en och en halv vers. Så om jag nu skriver sången här, så kanske det finns nån läsare av denna lilla blogg som kan hjälpa mig att fylla i resten. Eller också kanske nån stor poet som jag vet att det finns på nära blogghåll kan hitta på nåt annat bra att fylla ut tomrummen med. Nu hoppas jag bara att jag får med alla verser i denna blogg:
Jag är en yngling från Munkasjö, och såge helst att jag finge dö
jag har en vårta uppå min näsa, jag är så arg så jag ville fräsa
Den vårtan fick jag när jag var barn, sen har den suttit där mitt på kran
och den har vållat mig mycken gyckel, den lys som kattögat på min cykel.
En gång när jag skulle på kalas så höll ju allt på att gå i kras
för när jag skulle till att äta tårta så fastna grädden uppå min vårta.
Jag har en fästmö som är så snäll, vi skulle pussas i förrgår kväll
men det blev krångel redan i starten, jag pussa vårtan i förbifarten!
______________________, jag tänkte nu får det vara slut
______________________________________________
____________________________________________
Men när jag skulle ta bort bandaget, så höll jag närapå att få slaget!
För där som förut en vårta satt, där såg nu ut som en blomrabatt
Jag skrek mitt vett över folk och kungar, för vårtekatta hade fått ungar!
Jaha, så var den. Nu väntar jag bara på lite hjälp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Kolla med någon i Munkasjö.
http://youtu.be/7NAHoIH2aIQ
Hej så här är min text till samma Vårta
VÅRTAN
Jag och Inger Söderström sjön den i Stora Essinge Folkskola under sent 1950-tal på en kabaré vi hade i skolans aula.
Jag är en flicka så rask och slö,
Som bara önskar jag finge dö.
Jag är så arger så jag kan fräsa,
Jag fått en vårta uppå min näsa.
Den vårtan fick jag när jag var barn,
Den sitter numera kvar på kran,
Den våtan vållat mig mycket gyckel,
Den lyser röd som kattögat på min cykel
När jag i skolan sen börja gå,
Så sa magistern till mig som så,
Att om du inte läser på din läxa,
så börjar vårtan din att genast växa.
Och hur jag läste som ingen ann´
Tro inte därför att den försvann,
Och när jag sedan tog min examen
Så lyste vårtan dubbelt så stor på kranen.
Jag har en fästman som är så snäll
vi skulle pussas i förrgår kväll
men det blev krångel, redan i straten
han pussa vårtan i förbifarten
Jag for till Linköpings institut
Och köpet piller uti en strut
Jag trodde då att den dumma vårtan
Skulle gå åt liksom födslagstårtan
Jag låste in mig i en alkov
Jag varken drack eller åt och sov
Och när jag sedan tog av bandaget
så syntes vårtan ej på hela taget
För där som förut en vårta satt
Det liknar numer en blomrabatt
Jag svor en ed över folk och kungar
Den dumma vårtan den har fått ungar.
SLUT
Här är min mors, Laila Larssons, variant från Skåne :D
Jag är en flicka från Bollasjö
som önskar mest att jag vore dö'.
Jag är så arg så jag kunde fräsa -
jag fått en vårta uppå min näsa!
Den vårtan fick jag när jag var barn,
sen dess har den suttit kvar på kran'.
Den har ställt till med mycke' gyckel
och lyser som kattögat på min cykel!
När jag i skolan skulle gå
fick jag mest uti skamvrån stå.
Magistern sa 'Ta och läs din läxa,
så slutar vårtan din genast växa!'
Jag läste läxan som ingen ann'
och det rann ur mig som bara fan.
Men när jag sedan tog min examen
satt vårtan dubbelt så stor på kranen!
Jag har en fästman så rar och snäll,
vi skulle pussas i onsdags kväll.
Men det blev något fel i starten,
han kysste vårtan i förbifarten!
Jag skrev till Jönköpings institut,
för nu får allt detta vara slut.
På posten kom det en ask pastiller
och ett recept på vårtborttagningspiller.
Jag stängde in mig i min alkov
och varken åt, drack eller sov.
Men när jag sedan tog av bandaget
så höll jag nästan på att få slaget..
Ty där som förut en vårta satt,
där såg det ut som en blomrabatt.
Jag svor för både folk och kungar....
- Ty vårtefanen hade fått ungar!
Detta är en klassiker som sjungits på varje fest och kalas så länge jag kan minnas!
Den här den likaste version det jag fått lära mig jag hört, jag kommer ursprungligen från Halland så orter skiljer sig.
Skicka en kommentar