Man kanske ska ta och fånga dagen?

Lite ringrostig och trevande försöker jag mig äntligen på ett nytt blogginlägg. Jag har nämligen upptäckt en sak idag som jag vill dela med mig av till världen. Ja, ja! Jag vet att jag inte är först med denna upptäckt, Åsna har förstått det länge vill jag minnas, men annars så tror jag nog att inte så många vet det. Jag har nämligen upptäckt att det går mycket lättare att cykla om man har tillräckligt med luft i däcken! Och det har jag nu! Härligt!
Härligt är det också att Andersson och Pettersson tycker att det är ganska ok att jag vevar på tramporna lite grand.
Finns det fler härliga saker? Till exempel att närstående sjuklingar frisknar till, att potatisen är i jorden, att Stenbäcken ligger i ett hav av vitsippor och att solen har skinit hela veckan. Det är nog dags att ta till en klyscha - Fånga dagen!

Heja Wanja!!

Så har man då fått bevittna ett nytt drev på en stackars medmänniska. Ett drev känns igen på att människor slutar agera som enskilda tänkande individer, blir oemottaglig för fakta, följer strömmen, och agerar i flock som en tjurrusning i Pamplona eller vad staden heter.

Nu har jag med stigande ilska följt med i nyhetsrapporteringen kring Wanja Lundby-Wedin. Hon har alltså suttit med i en styrelse som har beviljat höga bonusar till en gubbe. När hon ställdes inför detta sa hon med hetta att hon hade blivit förd bakom ljuset, och att ingen annan i styrelsen heller visste något om detta. Man kan ju välja att tro henne eller inte. Ett drev väljer naturligtvis att inte tro på hennes ord. Det visade sig så småningom att det verkligen var så att hon inte visste. Då kunde ju drevet ändra vinkel på det hela och hävda att hon verkligen inte var lämplig som LO-ordförande om hon var så blåögd och inte kunde läsa innantill i protokoll.(Stig Malm). Nåväl, ytterligare fakta kom fram som visade att allt material faktiskt inte hade kommit henne till del. Blir det lugnt då? Nänä. Då kan man ju alltid vinkla till det igen och säga att "det är klart att hon inte kan ha så många uppdrag som hon har, det borde hon väl begripa, för då hade hon ju haft tid att leta upp de där pappren som hon inte hade fått. Hon är sniken, kärringen, och vill ha en massa uppdrag att tjäna pengar på".

Då kan man ju undra en sak: Hon är väl för farao inte den enda ledamoten i styrelsen! Varför grillar dom inte Urban Bäckström? denne tunge ekonomiske makthavare som t.o.m har varit riksbankschef, han måtte väl ha fattat eller förstått? Nog borde väl vi gräsrötter få veta om han är lika blåögd eller omoralisk eller vad det nu kan vara, som Wanja. Och hur många styrelser sitter han i, det skulle jag vilja veta. Och alla dom andra i styrelsen, varför synas inte dom i sömmarna? Kan det ha med det där som hänger mellan benen att göra?

Men när socialdemokratiska företrädare skyller sina dåliga opinionssiffror på Wanja, då går det för långt. Man kan inte få höga opinionssiffror när man bedriver en sån urusel oppositionspolitik som sossarna gör just nu. Ni har ju för hundra gubbar öppet mål! Borgarna är i färd med att lägga ner allt vad trygghet och solidaritet innebär, och ni har kommer med en massa fjuttiga utspel om saker som inte berör medborgarna det minsta. Kom inte och skyll på Wanja! Hon hade varit en alldeles utmärkt partiledare, mycket bättre än nuvarande! Heja Wanja! Jag håller på dig!

Det liksom klumpar ihop sig.

Livet är konstigt ibland. Först händer ingenting och sen händer ingenting och ingenting. Och så plötsligt händer allt på en gång! För en s.k. urmoder är det svårt att hänga med tycker jag. Inom en vecka så kommer det nya barn, döttrar gifter sig, barnbarn har blivit så stora att dom mönstrar och lammungar föds! Här gäller det att hänga med i svängarna!

Själv står man bredvid och tittar på och njuter när alla mår bra.

Håhå jaja, och sen går man till vedbacken och klyver några granklabbar. Och livet lunkar vidare.

Jag ska be att få presentera....

Jag ber att få presentera Kajsa Manskog, ca 12 timmar gammal när bilden togs.
Kajsa Manskog föddes den 22 mars kl. 00.35(tror jag), vägde 3440 gram och var 50 cm lång. Hon har långa fingrar och långa tår precis som sin mamma, och har mycket mer hår än det ser ut på bilden säger hennes föräldrar som är de enda som ännu så länge har sett henne live. Hon har en stark och ljudlig stämma som hon använder vid behov. Jag längtar efter att få se och hålla henne förstås, men måste vänta tills de kommer hem för det är besöksförbud på BB.

Mormor och morfar är mycket stolta, konstigt det där, det är ju inte vi som har gjort henne.

Det finns dagar i livet som det är guldglans på. Det här är en sån dag, precis som alla andra barnbarnsfödelser, och jag har varit med om några stycken vid det här laget. Men lite extra börjar det kännas för varje nu, för vi inser ju att det inte kommer att bli så himla många gånger till som man får barnbarn.

Välkommen till världen, lilla Kajsa!

Kan det vara våren?

Om solen lyser och man tar bort presenningen som varit bunden över trädgårdsmöblerna, om man sitter ute och dricker kaffe och traktorn har behagat vakna till liv, om yngsta barnbarnet tar över traktortrafiken från morfar, då är nog våren på väg trots allt.

Man lär sig nya saker hela tiden

I går var jag i Göteborg på födelsedagskalas. Det var ett riktigt roligt överraskningskalas för en nybliven pensionär ; närmare bestämt Åsnemamman.

Där fanns flera stycken trevliga människor och tillsammans delgav vi varandra av vår livsvisdom. Jag lärde mig många nya användbara uttryck, och det bästa var nog detta:

Om du har behov av att säga om någon att den inte är riktigt klok, eller riktigt navlad eller inte ha alla hästar i stallet, eller något annat utnött uttryck, så kan du använda detta: Han är
Feset vurpen.
Det ska sägas på västgötska annars blir det inte bra. Pröva och säg det några gånger så märker du hur bra det känns i munnen.
Den, han ä la feset vurpen!
Tack, Eva från Götene för denna nya lärdom!

Vänner som sviker.

Här är Pettersson. Pettersson var förr i tiden en av mina bästa vänner. Å, vad vi hade roligt! Vi dansade hambo och köraschottis och mazurka. Vi hoppade längdhopp och sprang 60 meter på löparbanan på Örby idrottsplats. Vi skuttade runt i livet tillsammans och hade allmänt trevligt. Men nu! Pettersson är en svikare! Aldrig mera tänker han ställa upp på köraschottis på midsommar! Aldrig ett längdhopp till i hela livet! Nej, han tjurar och vresar och är allmänt jävlig.

Och här är Andersson. Ingen ska komma och tro att han är bättre på nåt vis. Nähä då, han jävlas lika mycket han. Och ibland verkar det som om dom har gaddat ihop sig och illpinas samtidigt dom små liven.

Men idag har jag i alla fall haft inne dom för översyn. Resultatet blev som väntat. Totalt fördömande. Inget att göra åt. Dom kommer inte att bättra sig. Så det blir att ignorera dom djävlarna och låtsas att dom inte finns. Det finns så mycket trevligheter i livet och jag har så många vänner ändå så jag behöver inte bry mig om de här svikarna. Nä, från och med nu så ger jag högaktningsfullt fasiken i er och lever på ändå och har roligt och bär ved och eldar i skogen. Och jag tänker visst inte avstå från att gå i skogen och plocka svamp i sommar! Bara så att ni vet det, Andersson och Pettersson! Jag har morfars gamla skogskäpp att ta till! Ni ska inte kunna hindra mig! Så det så!